Idag öppnades så äntligen portarna från helvetet till Diablo III och vi var givetvis på plats under den officiella Diablo III lanseringsfest Blizzard arrangerade under kvällen.

Lanseringsfesten gick av stapeln i en källarlokal söder om Stockholm som var stämningsfullt dekorerad i sann Diablo anda med stearinljus, dimma och munkar spelandes musik från Diablo.

Faktum är att Diablo stämningen blev lite för stämningsfull tack vare rökmaskinerna vilket gjorde att Stockholms brandkår ryckte ut och hälsade på oss firande spelare och skribenter med full rökdykar mundering.

Utanför Webhallen kryllade det av entusiastiska Diablo fans som knappt kunde hålla sig i väntan på att lägga vantarna på ett exemplar av spelet.

Vi kommer givetvis att återkomma med en fullständig recension av Diablo III så fort vi spelat igenom detta diaboliska spel.

Trots Apples alla kontroller av alla appar innan de kan börja säljas eller laddas ned via App Store och Mac App Store händer det inte allt för sällan att appar inte fungerar, eller att de inte riktigt fungerar som de ska. Du har säkerligen varit med om det ett flertal gånger, där du köpt en app som inte riktigt fungerar som utvecklaren utlovar i appens beskrivande text i App Store. Eller så kanske den kraschar hela tiden.

I denna artikel förklarar vi vad som gäller för reklamationer av produkter från Apples olika iTunes-butiker, och vi visar hur du går till väga för att reklamera ett köp och få tillbaka dina pengar.

Vad har du för rättigheter?

I vår kontakt med konsumentverket får vi som svar att vi i Sverige i korthet bara har ett par lagar vi behöver bry oss om när vi diskuterar konsumenträtt och reklamation i samband med inköp av media från Apples digitala butiker: Konsumentköplagen/Konsumenttjänstlagen och Distansavtalslagen. Konsumentverket betonar dock att de förstnämnda lagarna är svåra att veta vilken av dem som gäller då digitala inköp från nätet inte fanns när lagarna skrevs, men att lagarnas reklamationsregler trots allt är applicerbara på digitala köp från t.ex. iTunes Store.

Distansavtalslagen

Distansavtalslagen, som du säkerligen utnyttjat vid ett flertal tillfällen om du är en flitig online-shoppare, säger bland annat att alla privatkonsumenter i Sverige har 14 dagars ångerrätt på alla inköp som inte sker fysiskt i en butik (via telefon, internet och postorder). Du kan alltså beställa hem något på distans, och från den dagen leveransen levereras hem till dig har du 14 dagar på dig att varsamt undersöka produkterna du beställt. Om du inom tidsfristen ångrar dig kan du bara kontakta försäljaren, åberopa din ångerrätt och begära en retur. Du behöver inte ange någon som helst anledning (vilket många nätbutiker inte verkar ha fattat, tyvärr) och den enda eventuella kostnad för dig blir returfrakten. Givetvis måste varan fortfarande vara i nyskick, och du måste returnera alla tillbehör, manualer etc.

I distansavtalslagen finns det dock en reservation som gör att kunder via samtycke kan gå med på att avsäga sig sin ångerrätt i samband med köp, vilket Apple tagit fasta på. Genom att godkänna Apples köpevillkor för iTunes avsäger du dig din ångerrätt i samma stund som du börjar ladda ned appen, låten, boken eller vilket medium det nu gäller:

“Du har rätt att ångra ditt köp utan kostnad och utan att ange något skäl tills leveransen av produkten har påbörjats. Du har inte rätt att ångra ditt köp när leveransen av produkten har påbörjats, vilket är tidpunkten då köpet är slutgiltigt. Butikernas tjänster startar direkt när du börjar ladda ned en produkt från den aktuella Butiken och du har inte rätt att häva ditt avtal med iTunes när tjänsterna har påbörjats om du inte har fått en oacceptabelt dålig nedladdning.”

Med det sagt betyder det givetvis inte att du måste finna dig i att köpa grisen i säcken om det visar sig att det är något fel på grisen, så att säga. Du kan fortfarande reklamera din inköpta app, låt eller bok, allt enligt konsumentköplagen.

Konsumentköplagen

Tack vare Konsumentköplagen och konsumenttjänstlagen har vi i Sverige ganska generösa rättigheter i samaband med reklamation av en vara eller tjänst. Tre års reklamationsrätt på i princip allt som kan anses vara ett ursprungligt fel; d.v.s. att det var något fel på produkten (i detta fall en app, låt eller bok etc) redan i samaband med köpet. Bevisbördan ligger på säljaren de första sex månaderna, och resterande tid är det upp till konsumenten att bevisa att felet var av ursprunglig karaktär.

Förenklat har du som konsument rätt att begära en fungerande produkt ifall du levereras en produkt som inte är fullt fungerande. I detta fall då vi pratar om bl.a. appar kan du alltså begära en fungerande version av en app ifall appen inte fungerar som det är tänkt. Om det inte är möjligt kan du begära att få pengarna tillbaka, vilket vi nu ska gå igenom.

Innan du reklamerar en app

Att en app inte fungerar som den ska, som den uttryckligen utlovats eller som du förväntat dig kan bero på en rad olika saker. I vissa fall kan det handla om att appen blivit korrupt i nedladdningsfasen, vilket du snabbt kontrollerar genom att ta bort appen och ladda ned den på nytt. I andra fall kan det handla om att du behöver starta om din iOS-enhet för att få igång appen; ja, hör och häpna, även abnormala beteenden i en iPhone eller iPad kan i vissa fall problemlösas genom en gammal, hederlig omstart.

I andra fall handlar det om fel som är bortom din kontroll, vilket oftast är fallet. Om en app konstant kraschar vid uppstart eller efter en viss tids användande, och du provat både med en omstart av din enhet samt att ladda ned appen på nytt, är det med största sannolikhet ett fel som du själv inte kan åtgärda. Ditt bästa alternativ då är att kontakta Apple för att dels göra dem medvetna om problemet med appen, men också för att du ska få dina pengar tillbaka.

Att reklamera en app från App Store eller Mac App Store

Skriftlig kontakt med Apple

Oavsett om appen kostade 7kr eller flera hundra kan du alltid reklamera kontakta Apple och påtala det fel som du upplever med appen. Det gör du direkt över internet via de olika app-butikernas kundtjänst-formulär (se länk i slutet på artikeln). Du kan komma åt samma webbformulär direkt från iTunes via knappen “Rapportera ett problem” som finns att hitta i din köphistorik under din kontoinformation. Om du hellre vill göra det muntligt, och med svensktalande personal, kan du ringa till Apples svenska kundtjänst. Dock är risken stor att den svenska kundtjänsten hänvisar dig till webbformuläret.

Vilken information krävs?

Det som krävs är att du tydligt och konstruktivt beskriver vad exakt det är med appen a) du inte är nöjd med och anser vara skäl nog för en återbetalning, b) inte fungerar, eller c) inte uppfyller de föreställningar som den beskrivande texten samt skärmavbilderna antyder. Upp till ett dygn senare kommer du få ett svar på din förfrågan via den e-post-adress ditt iTunes-konto är knutet till.

När du reklamerar via webbformuläret är det alltid bra att i ditt meddelande ange kvitto-/ordernumret på ditt köp, och givetvis måste du ange namnet på den produkt (app) du vill reklamera. Ordernumret hittar du både i ditt e-postkvitto som Apple skickar till dig en stund efter ditt köp, samt i din köpehistorik i iTunes som du når via dina kontoinställningar (klicka på ditt namn i övre, högra hörnet). Du behöver också ange ditt Apple ID, samma som användes för att genomföra köpet, och du fyller också i en e-postadress som Apple kan svara dig på.

Att tänka på är att kontakten via Apples kundtjänst-formulär sker skriftligen på engelska. Om du känner att du inte behärskar engelskan tillräckligt kan det vara fördelaktigt att ta hjälp från en bekant som på engelska kan uttrycka dina åsikter på ett förståeligt och konstruktivt sätt. Att bara skriva “I want my money back” kommer garanterat resultera i ett e-post-svar med en begäran om mer information om varför du vill ha dina pengar tillbaka. Alla svar du får via e-post är även de på engelska, om än ganska lättläst engelska. Du kan som sagt också prova ringa till Apples svenska kundtjänst, men av erfarenhet vet vi att de oftast hänvisar dig till att skriva en problemrapport via webbformuläret.

Efter en godkänd reklamation

I de allra flesta fall får du tillbaka dina pengar (de återinsätts på ditt konto inom 3-5 arbetsdagar), och då App Store är uppbyggt på det sätt det är så avaktiveras inte appen som du framgångsrikt reklamerat och fått en återbetalning på; appen finns kvar i ditt iTunes-bibliotek och på din iPhone/iPad tills du själv väljer att radera det.

I praktiken finns det inget som skiljer en reklamerad app och en vanlig app. Även framtida uppdateringar till den app du reklamerat dyker upp hos dig. Detta är en praktisk tabbe från Apples sida som många förmodligen utnyttjar, speciellt när det gäller dyra appar. I princip skulle du kunna köpa en riktigt dyr app, ta Navigons navigations-app som exempel, och direkt reklamera den. Skriver du en riktigt bra förklaring till varför du vill få dina pengar tillbaka och får återköpet godkänt har du alltså – via bedrägeri – fifflat till dig en riktigt kompetent navigations-app utan att betala en krona. Detta är givetvis olagligt och straffbart och absolut inget vi på något sätt uppmanar till. Men uppriktigt sagt är det givetvis så att det det förekommer, vilket indirekt får en saboterande effekt för alla, kanske framförallt för app-utvecklarna som förlorar inkomst.

Apples prova-på-modell i Taiwan

I Taiwan har alla iTunes-kunder fått en ångerfrist på sju dagar på alla App Store-köp efter det att det visade sig det krävdes av taiwanesisk lag. Köper du en app i Taiwan har du sju dagar på dig att “lämna tillbaka den”; om du inte gör något inom ångertiden blir köpet slutgiltigt. Denna modell har Apple valt att inte applicera i något annat land, vilket verkligen är synd.

Reklamera ofta – det gynnar alla i längden

Det är gynnsamt för alla att reklamerar appar med problem oavsett vad appen kostade. End del tycker att man bör vända sig till apputvecklaren i första hand då det är de som utvecklat appen och därmed är ansvariga för eventuella buggar. Även Apples kundtjänst uppmanar till det (av egen erfarenhet). Men om man ser på inköp av appar på samma sätt som när man går in på den lokala livsmedelsbutiken och köper en kasse mat känns det omotiverat att behöva vända sig till appens utvecklare; kommer man hem från livsmedelsbutiken med en förpacking rutten köttfärs vänder man sig givetvis till butiken och inte till köttproducenten.

Som Apple-kunder ska vi på samma sätt inte förväntas behöva ha någon som helst kontakt med app-utvecklarna. Det är en del av Apples arbetsuppgifter, vilket du, jag och alla andra miljoner Apple-kunder finansierar med råge i och med våra produkt- och mjukvaruköp.

Sammanfattning

Du avsäger dig din tradtionella ångerrätt samma sekund du laddar ner en app, låt, bok etc.

Du kan dock fortfarande reklamera ett köp om appen, boken, låten etc. t.ex. inte fungerar.

Du reklamerar ett köp skriftligen via ett webbformulär. Du kan också ringa till Apples svenska kundtjänst för muntlig service på svenska, men räkna med att i 9 fall av 10 bli hänvisad till det skrifliga webbformuläret.

Den skriftliga kontakten med Apple sker helt och hållet på engelska, och du behöver vara konstruktiv i ditt förklarande om varför du vill reklamera en app.

Du får svar på din problemrapport upp till ett dygn senare, och en godkänd reklamation leder till att pengarna återinsätts på ditt konto.

I Taiwan har iTunes Store en öppet köp-period på 7 dagar då lagarna i Taiwan kräver det. Något liknande är givetvis önskvärt även för oss som inte bor i Taiwan.

Länkar till webbformulär för reklamationsärenden

• Om det gäller iOS-appar från iTunes App Store: Webbformulär för problemrapport
• Om det gäller Mac-appar från Mac App Store: Webbformulär för problemrapport
• Om du vill prata med någon på telefon: Kontaktnummer till Apples svenska kundtjänst

KÄLLA: KONSUMENTVERKET, APPLE, STOCKHOLM STAD KONSUMENTVÄGLEDNING

Vi börjar nog bli rätt många som kollektivt väntar på att Spotify ska släppa en fullgod, officiell klient till iPad med härlig retina-grafik och stöd för deras egna appar som rimligtvis bör fungera utan några större problem då de är skapade i HTML5. Personligen har jag börjat trötta på allt väntande, trots att en högt uppsatt Spotify-chef strax innan jul i en intervju sade att en iPad-version av Spotify har högsta prioritet. Något säger mig att iPad-klienten skjutits ned några steg på den prioritetslistan sedan det uttalandet.

Sedan några dagar tillbaka finns det nu i alla fall en ny app som ämnar att leverera det Spotify själva hittills inte gjort. Spotable heter skapelsen, och även om Spotable defintivt inte är i klass med vad vi förväntar oss av en officiell Spotify-klient fungerar det utan tvekan helt okej som ett temporärt substitut.

Till att börja med kan du söka efter låttitlar, artister och album, och du kan välja att filtrera en sökningen utifrån de kategorierna. Därifrån kan du välja att spela upp enstaka låtar, och din uppspelningskö fylls automatiskt med efterföljande låtar från låtlistan eller från albumet.

Spotable visar både  omslagbild från varje album och själva artistens/bandets artistbild. Tyvärr är cachningen av dessa bilder aningens seg, vilket gör att det tar några sekunder innan din sökning fylls med bilder från artister/album. Dessutom är upplösningen fasansfullt låg på de flesta bilder, vilket tydligast märks när bilden läggs upp på låsskärmen om du har musik igång samtidigt som du låser din iPad (se längre ned).

Alla dina spellistor som du har skapat finns tillgängliga via Spotable, men du kan inte redigera dem; du kan varken lägga till eller ta bort låtar från dina spellistor, och du kan heller inte skapa en ny spellista. Ett undantag är din stjärnmärkt-lista, vilken du både kan fylla på med nya låtar genom att stjärnmärka dem samt ta bort låtar genom att ta bort stjärnmärkningen på dem.

En funktion som utvecklarna av Spotable har implementerat är artist-biografin som är en riktigt trevlig funktion i Spotify. I Spotable kommer du åt samma (i vissa fall knapphändiga) information som du kommer åt via Spotify på datorn.

Uppspelningsfunktionerna i Spotable är väldigt få. Det enda du kan göra i denna förstaversion av appen är Play/Pause och stega framåt och bakåt i låtlistan. Du kan inte snabbspola åt något håll och du kan inte aktivera Shuffle eller Repeat. Förhoppningsvis, och förmodligen, är detta funktioner som kommer implementeras i senare versioner av Spotable.

Spotable har stöd för Offline-mode, och överst i varje låtlista finns det en knapp vilken du kan välja att göra en låtlista tillgänglig när du inte har tillgång till internet, precis som Spotify på datorn eller iPhone-versionen av Spotify. Nedladdningen av låtarna verkar ta lika lång tid som det gör via de andra klienterna, och Spotable markerar tydligt vilka  låtar som är nedladdade för offline-lyssning. Dock finns det ingen symbol i spellist-vyn som visar vilka vilka spellistor som är nedladdade.

Spotable har fullt stöd för Airplay och visar också cover-art på låsskärmen, om än en lågupplöst sådan. Du kommer åt Airplay-knapparna både direkt i appen och via iOS egna sätt (låsskärmen och multitask-raden).

Rent grafiskt är Spotable både snyggt och fult. Spotable använder samma slags gränssnitt som Twitter-appen till iPad använder där olika “remsor” lägger sig över varandra, vilket både är praktiskt och snyggt. En del av de egengjorda ikonerna och symbolerna är däremot riktigt, riktigt fula. Låtar som är stjärnmärkta visar en halv stjärna i riktigt låg upplösning (testat via nya iPad) och ger en känsla av en tafflighet som annars hittas i de allra sämsta gratis-apparna på App Store.

Sammanfattningsvis bör det sägas att Spotable levererar mer än någon annan Spotify-klient till iPad för tillfället, och fram tills den dagen då Spotify själva med buller och bång lanserar en officiell app till iPad går det alldeles utmärkt att använda Spotable, speciellt då Spotable är gratis.

Om du redan har Spotify Premium är det bara att ladda ned Spotable gratis från App Store

Det tycks råda någon slags förvirring på webben kring domen i italiensk domstol angående Apples missledande information kring konsumenträtt i EU. Många rapporterar att denna dom, där Apple tvingades böta nästan en miljon euro, har gjort att Apple förlängt garantitiden för alla Apple-produkter sålda i ett EU-land till två år. Men så pass goda nyheter är det tyvärr inte.

Det som denna dom har resulterat i är att Apple nu tydligt måste informera om samt följa EUs minimum tid för reklamationsrätt på produkter, med betoning på reklmationsrätt, som definitivt inte ska förväxlas med garanti:

Reklamationsrätt (konsumentköplagen): Innefattar enbart rätten om att reklamera en produkt för fel som anses ha funnits redan vid inköp av produkten (ursprungliga fel). Reklamationsrätten är lagstadgad inom EU och ska gälla i minst två år fr.o.m. inköpsdatum.

Garanti: Förutom ursprungliga fel innefattar en garanti också fel som uppstår efter att produkten köpts. Garanti är visserligen frivillig, men det är få tillverkare och producenter som ger kortare garanti än ett år.

EU har som krav att alla produkter (med vissa, få undantag) ska kunna reklameras för utsprungliga tillverkningsfel i minst två år efter inköpsdatum. I Sverige är den tiden förlängd, upp till tre år. Med andra ord kan du som konsument rent teoretiskt reklamera en produkt i upp till tre år efter att du köpt produkten för ett fel som du anser ha funnits redan vi inköpstillfället. Jag skriver “i teorin” eftersom det finns en ganska stor hake: bevisbördan ligger efter de första sex månaderna helt och hållet på konsumenten. Om du vill reklamera en produkt som du haft i t.ex. två år är det alltså upp till dig att bevisa att felet är ett ursprungligt fel som fanns redan vid inköpstillfället.

Vi svenskar påverkas alltså inte nämnvärt av denna doms utfall, och viktigast av allt att förstå är att det inte rör sig om någon förlängd garantiperiod, utan det handlar enbart om reklamationsrätten inom ramen för EUs gemensamma konsumentköplagar.

Apple har efter domen tydligt beskrivit riktlinjerna för konsumenträtt inom EU. Du kan läsa mer om svenska konsumentköplagen på Konsumentverkets webbplats.

Foto: Aaron Webb (CC)

Jag har tänkt skriva om det här sedan förra veckan, men skjutit det på framtiden flera gånger, ämnet har känts för komplicerat, turerna varit för många. Men så i fredags eftermiddag, när Joakim Jardenberg tog upp det när han avslutningstalade på Webbdagarna (mitt referat för Internetworlds räkning finns här), tänkte jag att jag måste ta tag i det. Så här kommer det:

Det senaste året, och sedan årsskiftet speciellt, har Apple fått skarp kritik framförallt i USA för hur arbetsvillkoren ser ut hos de underleverantörer de använder i Kina, särskilt hos jätteföretaget Foxconn där betydande delar av världens elektroniska prylar sätts samman. Kritiken mot Foxconn började redan runt år 2007, och i takt med att Apple har vuxit i betydelse och blivit en allt mer dominerande tekniktillverkare, har de kommit att hamna i centrum för kritiken.

Efter att föreställningen “The agony and the ecstasy of Steve Jobs” haft premiär i slutet av 2010 nådde kritiken snart orkanstyrka. Teaterstycket, en monolog av den ansedde dramatikern och skådespelaren Mike Daisey, gav en mycket dyster bild av läget i Foxconns fabriker. Daisey hade själv rest till Kina och besökt en Foxconnfabrik och intervjuat fabriksarbetare som en del i sin research, och sade sig ha graverande förstahandsuppgifter. Efter att monologen haft premiär började först den Applespecifika teknikpressen uppmärksamma föreställningen, sedan den allmänna teknikpressen och slutligen även den allmänna pressen i USA. Uppgifterna som förmedlades i pjäsen togs för sanna, och Daisey betonade gång på gång i intervjuer med tidningar samt på tv att “The agony and the ecstasy of Steve Jobs” inte var ett fiktivt verk, tvärtom insisterade han på att den var “a work of non-fiction”.

Kulmen för kritiken nåddes i början av 2012, då den amerikanska public service-radions flaggskeppsprogram “This american life” sände delar av monologen i ett avsnitt kallat “Mr Daisey and the Apple factory“, ett avsnitt som blev ett av programseriens mest lyssnade någonsin. Ett upprop mot Apples agerande startades på nätet och nådde snabbt en kvarts miljon underskrifter.

Problemet? Mikey Daisey ljög. Han stod på scen och ljög rakt upp och ner om vad han sett utanför grindarna till Foxconns fabrik under sitt besök i Kina.

Ett av de mest spridda styckena ur Daiseys monolog lyder:

But I do know that in my first two hours of my first day at that gate, I met workers who were fourteen years old, I met workers who were thirteen years old, I met workers who were twelve.

Do you really think Apple doesn’t know?

In a company obsessed with the details, with the aluminum being milled just so, with the glass being fitted perfectly into the case, do you really think it’s credible that they don’t know?

Från slutet av 2010 till februari 2012 spelade han sin monolog för utsålda hus på olika platser i USA utan att någon kontrollerade att det han hävdade verkligen stämde.

Det var först för några veckor sedan, när en reporter knuten till “This american life” började ana ugglor i mossen, som bilden krackelerade. Mike Daisey kunde inte kinesiska utan hade använt sig av en tolk under hela resan i landet, en tolk som Daisey sagt inte ville bli hittad eftersom hon kunde råka illa ut av myndigheterna. Journalisten hittade dock henne relativt enkelt, och hennes berättelse om Daiseys besök visade sig skilja sig kraftigt mot Daiseys egna utsagor. Knappt något av det han sagt sig bevittna stämde med vad som verkligen hänt. Kvinnan, som under ett tiotal år hade arbetat som tolk och därmed ofta i sällskap av affärsmän besökt den typ av miljöer som Daisey gjorde stickprovsbesök på, kunde överhuvudtaget inte erinra sig att ha sett de saker som Daisey sagt sig ha nosat upp inom loppet av blott timmar.

Tolkens berättelse och andra omständigheter fick “This american life” att ta till ett rätt ovanligt journalistiskt grepp – de visade total ödmjukhet inför sitt eget misslyckande. I mitten av mars sände de ett avsnitt kallat “Retraction“, där de själva samt Mike Daisey ställs mot väggen på ett ingående och inte minst plågsamt sätt. Intervjun där de pressar Daisey och där han slutligen erkänner att han inte alls sett de saker han hävdat, är nästan outhärdlig att lyssna på.

Okej, slutet gott, allting gott? Nej.

Dels finns det knappast något lyckligt slut att få i ett sådant här fall, för arbetsförhållandena i kinesiska fabriker är usla med våra mått mätt, och tveklöst är det så att vi i västvärlden drar nytta av den billiga arbetskraft som länder som Kina erbjuder, men det är inte ett Applespecifikt problem, det är en skam vi alla har del i oberoende av vilken dator eller mobiltelefon vi använder eller vilka kläder vi bär. Faktum är att Apple är det hittills enda av de stora teknikföretagen som samarbetar med organisationen Fair Labor Association och tillåter att de inspekterar deras fabriker. Visst handlar det till viss del om att Apple har ögonen på sig då de nu är världens största företag och därför tvingas agera, men de har i flera år visat betydligt mer god vilja gällande förbättring av arbetsvillkor än vad deras konkurrenter gjort.

Men det mest sorgliga i fallet kring Daiseys fabricerande är att sanningen inte alls har fått lika stort utrymme som de lögner han spred, rubriker av arten “Få fall av minderåriga arbetare vid Apples fabriker” är inte på långa vägar lika klickvänliga som “Minderåriga arbetare vid Apples fabriker”. För det har de facto funnits minderåriga arbetare hos Foxconn, Apple har sedan år 2007 genomfört egna kontroller av sina underleverantörer och skriver i fjolårets rapport att de hittat 91 underåriga som funnits på lönelistorna. För att sätta det i perspektiv så har de fabriker det här berör totalt en halv miljon människor anställda, vilket ger en dokumenterad andel underåriga på 0,2 promille av personalen. De siffrorna, samt faktumet att ett arbete i Foxconns fabriker är eftertraktat bland många kinesiska arbetare eftersom betalningen är relativt god vilket gör att en del ljuger om sin ålder i hopp om att få en anställning, har dock haft betydligt svårare att fästa när medier rapporterat om dem. Mike Daisey hittade ju anställda tolvåringar bara genom att åka till en fabriksgrind och stå där ett par timmar, hur skulle då Apples siffror kunna stämma?

När nyhetsprogrammet “Nightline” åkte till Foxconn i början av 2012 för att göra sin egen rapportering kring arbetsförhållandena i de ökända fabrikerna och inte fann något särskilt graverande, avfärdades inslaget som en pro-Apple-inlaga. “Nightline” sänds på ABC som ägs av Disney, där dödsboet efter Steve Jobs är den största enskilda ägaren. Klart att de inte skulle hitta något graverande. Någon journalistisk integritet ansågs redaktionen inte kunna ha.

I sitt framförande på Webbdagarna använde Jocke Jardenberg fallet med Mike Daisey som ett exempel på svårigheterna mellan att skilja på det han brukar kalla “good shit” och “bad shit”, och menade att Daisey ändå trott sig ha haft ett gott syfte, eftersom han trots sina dubiösa metoder velat visa på ett verkligt problem.

Efter att ha läst John Grubers olika texter om Daiseyaffären på Daring Fireball samt lyssnat på det ingående resonemanget som Gruber för i det senaste avsnittet av podcasten “The talk show” (mycket av innehållet i det här inlägget har sin grund i dessa källor), tycker jag nog att Jardenberg är alldeles för snäll mot Mike Daisey.

Kanske hade Daisey ursprungligen någon sorts välmenad tanke, men det är uppenbart att han från början valt att medvetet ljuga för att tjäna sin egen föreställnings syften. De incidenter han berättade om i föreställningen var inte i sig lögner – det har som sagt förekommit att minderåriga arbetat där samt även att människor förgiftats och fått sina armar krossade under produktionen av iPads – men det var i sig inga hemligheter, Apple hade själva redan tidigare rapporterat om dessa händelser i sina årliga rapporter. Men Mike Daisey samlade ihop dessa spridda fall och presenterade dem som saker han själv bevittnat, och det under loppet av bara några timmar. Resultatet blev att det framstod som att den här misskötseln var vardagsmat, något som pågick helt öppet och var oavbrutet pågående och att Apple inte brydde sig ett skit om det.

När man gör så blir resultatet tveklöst bad shit.

Vad har hänt efter avslöjandet då? Mike Daisey fortsatte en tid, trots att han erkänt att han ljög, att gå upp på scenen och spela “The agony and the ecstasy of Steve Jobs” utan att göra några ändringar i manuset. Inför utsålda hus påstod han sig fortfarande ha sett tolvåriga arbetare komma ut från Foxconns fabrik. Först denna tisdag, till synes efter att på Twitter ha blivit uppmanad av Alec Baldwin to go fuck himself, har han meddelat att han ska stryka delar av monologen till framtida framträdanden. Fortfarande verkar han dock anse att det han gjorde var rätt.

Bad shit som sagt.

Daniel Åberg är författare samt kultur- och teknikjournalist. Läs mer om honom på danielaberg.se.

Det var inte längesedan Apple initierade en massanvändning av mikro-SIM genom lanseringen av iPhone 4, men det verkar som att de anser att även mikro-SIM är för stora. Enligt Financial Times har Apple skickat in en ansökan till europeiska branchorganisationen ETSI (The European Telecommunications Standards Institute) om en ny design av nästa generations SIM-kort som enligt utsago ska vara ungefär en tredjedel mindre än dagens mikro-SIM. Detta “nano-SIM” (formellt kallar ETSI det för “4FF; Fourth Form Factor“) skulle då kunna bli framtidens standard för mobila enheter vilket av logiska skäl är attraktivt för Apple att kontrollera. Nokia, Motorola och RIM har givetvis andra, egen-designade SIM-kortsvarianter som de vill ska standardiseras.

Ritningen på Apples förslag som The Verge fått tag på. Se bilden denna och fler ritningar i sin helhet via länken till The Verge längst ned i artikeln.

Av ritningar på de nya förslagen att döma är Apples förslagna design väldigt enkel: Ta ett mikro-SIM och skala bort all plast, och kvar får du bara själva kretskortet som då skulle mäta 12,3 x 8,8 mm. I praktiken innebär det en ytterst viktig sak: Att det nya formatet skulle kunna användas i äldre produkter oavsett om de har mini-SIM (det “stora”, mest vanliga formatet) eller mikro-SIM, med hjälp av en plast-adapter. Precis som när du idag behöver stoppa in ditt mikro-SIM i en telefon som har plats för ett “vanligt” SIM-kort.

Nokia och RIM har helt andra lösningar, deras förslag innehåller helt nya lösningar där SIM-korten liknar miniatyrer av microSD-kort (minneskort). Förutom att de i praktiken blir mindre (ca 1-2 mm mindre; 10×8mm eller 11×9mm) ser deras lösningar ut att kunna tryckas in och ut ur en produkt likt ett minnseskort, medan Apples lösning kräver en släde eller en annan slags behållare som omsluter kortet.

I ett brev skickat till The Verge förklarar Nokia mer ingående om det pågående SIM-korts-debaclet, och menar att Apples föreslagna design på nästa generations SIM-kort är lika lång som bredden på ett mikro-SIM, vilket de menar skulle krångla till det för kunderna då många skulle kunna försöka forcera in ett mikro-SIM i en produkt som enbart har stöd för nano-SIM. Nokias föreslagna design ska ha helt andra dimensioner jämfört med mikro-SIM. Dessutom är Nokia tillsammans med flera andra mobiltillverkare helt emot “släd”-funktionen som Apples förslag kräver. I övrigt är det i dagsläget oklart vilka andra fördelar Nokias och RIMs förslag medför.

De flesta, stora operatörer i Europa står enligt artikeln i Financial Times bakom Apples förslag, medan mobiltillverkarna är emot. Intressant nog skrivs det i artikeln att Nokia, RIM och Motorola står enade bakom samma förslag, trots att både Nokia och RIM utvecklat separata lösningar. Kanske anser de att de tillsammans har större chans att vinna över Apple än om de hade kämpat individuellt med de egna lösningarna.

Beslut ska tas redan denna vecka

Sammanlagt har ETSI över 700 medlemmar, och beslut tas genom att medlemmarna får lägga sin röst i olika frågor. Apple innehar fem medlemsplatser genom diverse filialer i olika europeiska länder, och de flesta olika mobiltillverkare och operatörer är på samma sätt medlemmar flertal gånger. Huruvida det innebär att de har lika många röster som antal medlemsplatser är oklart, men enligt flera källor ska beslut om vilken design av nästa generations SIM-kort som ska standardiseras tas redan denna veckan.

Apple, precis de andra stora aktörerna på mobilmarknaden, vill att just deras patenterade SIM-kortslösning ska standardiseras, men de vill samtidigt enligt FOSS Patents försäkra ETSI om att om Apples design accepteras och blir vald som nästa generations SIM-kortstandard kommer patenten att licensieras ut till de övriga tillverkarna royalty-free, dvs. kostnadsfritt. Dock endast om de övriga innehavarna av patent rörande nano-SIM också väljer att licensiera dem under samma villkor. Nokia är en av de stora aktörerna med ett eget förslag på nano-SIM, och enligt ett uttalande från en Nokia-representant i IT World har Apple inga som helst vunna patent på någon nano-SIM-design:

“We are not aware of any Apple Intellectual Property which it considers essential to its nano-SIM proposal. In light of this, Apple’s proposal for royalty-free licensing seems no more than an attempt to devalue the intellectual property of others.”

Tidigare skapade Apple stora rubriker när de ville plocka bort SIM-kort helt och hållet, och istället virtualisera SIM-kortens funktion i enheterna. Men efter att en rad stora operatörer visade sitt stora missnöje över det verkar Apples planer har tonats ner, eller åtminstone skjutits upp. Denna gången är Apple inte lika kontroversiella utan vill istället vidareutveckla en redan befintlig lösning, medan de andra aktörerna vill börja om, skapa nytt och standardisera en helt nyutvecklad lösning.

Klicka på “Läs mer…” för att läsa Nokias förklarande brev i sin helhet.

Klicka här för att komma till The Verge och se ritningarna för de föreslagna SIM-korten.

Källor: Financial Times, ITWorld, FOSS Patents, The Verge (2)

Apple’s proposal does not meet all of the pre-agreed requirements for ETSI’s planned 4FF standard (the so-called nano SIM). The proposal from Nokia, RIM and Motorola does.

Nokia believes that our proposal has features which would make it easier for consumers to insert and remove the SIM without damage. Additionally, our proposed SIM has different dimensions from a micro SIM, one of ETSI’s requirements, which would avoid it getting stuck if inserted by mistake into a phone with a micro SIM slot. Apple’s proposed card is the same length as the width of current micro SIMs and so would risk jamming, leading to card and product damage.

We also feel that our proposal allows for more design options for the type of card reader, i.e. how the SIM is inserted into the device, to allow for a wider range of device form factors. Requiring a tray or SIM carrier would reduce design options and increase manufacturing cost, perhaps not significant for high end smartphones but it would be for lower cost devices.

The combination of our proposed card and the associated mechanics are smaller than those for a current micro SIM, allowing further miniaturization in devices. Though Apple’s proposed card is smaller than current micro SIMs, when combined with the associated mechanics needed in the phone, we don’t believe it represents a significant reduction in size. We believe that in practice it would mean it was just different from micro SIM, rather than smaller, which could be a barrier to broad adoption as an alternative to micro SIM, potentially leading to fragmentation.

In summary, Nokia believes that our proposed nano SIM would be easier for consumers to handle, enable a wider range of device designs and offer a true difference from the existing options with micro SIM. We look forward to continuing the discussions in more detail with our counterparts in ETSI.

Saxat från The Verge

Favoriter

Det finns hundratuseltals appar att välja bland så vart ska du börja när du ska fylla din iPad med appar? Jag har nedan plockat ut 11 av mina absoluta favoritappar samt 23 andra som jag också tycker varje iPad-ägare bör känna till. Inte på något sätt heltäckande men en bra start helt enkelt.

Reeder

Den första app jag öppnar på morgonen, efter Facebook på iPhonen, lagom till frukosten. Reeder är en snygg och diskret rss-läsare som synkar med Google Reader. Prenumerara på blogginlägg från kända mode-bloggare till den lokala tidningen och så klart Allt om Mac.

Läs mer om Reeder

Flipboard

Din egen sociala tidning som skapas från Twitter, Facebook, Google Reader, Instagram, Flickr m.m. Koppla helt enkelt dina konton och välj bland andra kanaler. Kanske den bästa app som finns. Luta dig tillbaka i soffan och njut.

Läs mer om Flipboard

Tweetbot

Kanske det bästa Twitter-klienten till iPad. Alltså bättre än Twitters egen. Eget utseende men väldigt snyggt och riktigt bra.

Läs mer om Tweetbot till iPad

Instapaper

Allt du inte har tid att läsa just nu skickar du till Instapaper. Spara länkar från mängder av Twitter-klienter, Reeder, Safari m.m och läs dom senare i lugn och ro i din iPad.

Läs mer om Instapaper

Readability

Samma idé som Instapaper men gratis och lite snyggare. Instapaper har dock fler funktioner och är enligt mig är den bättre appen men det låter jag dig avgöra. Hur som helst är det en ritkigt bra app och tjänst för att läsa senare.

Läs mer om Readability

Facebook

Behöver ingen introduktion. Facebook till iPad helt enkelt och använder du tjänsten så är det bara att installera. Finns andra appar Facebook men deras egen är den bästa.

Läs mer om Facebook till iPad

Instacast HD

Lyssna eller titta på podcasts på din iPad. Har du appen på iPhone också synkar den via iCloud. Snygg, fungerar utmärkt och du slipper krångla med podcasts i iTunes. Klarar både ljud- och video-podcasts.

Läs mer om Instacast HD

Dropbox

Kom åt filerna du har i din Dropbox på datorn. Det är också smidigt att kunna ladda upp bilder till din dator genom Dropbox.

Läs mer om Dropbox

Wunderlist HD

Listhantering på ett snyggt och överskådligt sätt. Inga konstigheter. Appen finns till iPhone och Mac också och synkar mellan dessa. Här har du din handlingslista, saker som ska fixas, packlistan inför semestern m.m.

Läs mer om Wunderlist

1Password

Lösenordshantering till iPad, iPhone och Mac. Tar hand om dina lösenord och skapar säkra. Du har väl inte samma lösenord på flera tjänster? 1Password löser detta och har koll. Här sparar du även säkra anteckningar och bankuppgifter.

Läs mer om 1Password

Byword

Min absoluta favorit vad gäller texteditorer och Byword finns till både iPad, iPhone och Mac. En diskret skrivmiljö som fungerar med Markdown och som synkar över iCloud eller Dropbox.

Läs mer om Byword till iPad

Övriga appar

Nedan har jag listat andra appar som är bra att ha men som jag kanske inte använder varje dag. Självklart hade Spotify varit med i listan ovan om det bara funnit en app specifikt till iPad men versionen för iPhone fungerar dock i brist på annat.

Läsa

iBooks – Apples egen ebooks-läsare kopplad till iBookstore
Bluefire Reader – Låna böcker via biblioteket helt gratis
Paperton – Köp svenska tidningar och magasin
Qiozk – Köp svenska tidningar och magasin

Skriva

iA Writer – En utmärkt texteditor som synkar med Dropbox & iCloud
Penultimate – Anteckna för hand eller med penna
Bamboo Paper – Anteckna för hand eller med penna

Lyssna

Stitcher – Skapa din egen radio av podcaster efter teman
Spotify – Musiktjänsten som alla borde ha

Foto

Photoforge 2 – Bildbehandling och effekter
Snapseed – Bildbehandling och effekter
Luminance – Bildbehandling och effekter

TV

tv.nu – tv-tablåer
IMDb – Riktigt bra app för att komma åt information om film och tv-serier

iLife

iPhoto – Bildredigering med synkronisering
GarageBand – Skapa musik
iMovie – Redigera dina filmer

Blandat

Hitta Min iPhone – Hitta dina borttappade eller stulna enheter
Hitta mina vänner – Dela din plats till dina vänner och tvärt om
Remote – Fjärrstyr din Apple TV oct iTunes
iTunes U – Gratis utbildningsmaterial
Skype – Ring över nätet
iTeleport – Styr din dator från iPad

Läs också

Våra äldre inlägg om appar till iPad.
19 appar du vill ha i din iPad
De 34 bästa apparna till din iPad 2
Här är apparna till din nya iPad

Sådär. Då var det över för min del. Den långa längtan är borta, köandet är över och det där lite speciella suget i pryl-tarmen har lagt sig. Lyckan är däremot total, nya iPad är en makalös liten maskin. Men visst har den en del förbättringspunkter. Klicka på Läs mer här nedanför för att läsa om mina spontana synpunkter efter några timmars användande.

Uppackning och konfiguration

Uppackningen är det egentligen inget att orda om; om du någon gång har packat upp en Apple-pryl vet du att Apple lägger lika mycket vikt vid en elegant och praktiskt paketering som vid själva produkten som med millimeterprecision ligger fast inklämd i förpackningen.

Att återställa den från min iCloud-backup (som jag manuellt triggade igång bara några minuter innan jag startade igång nya iPad) var som en dans på rosor. Bara att mata in mina inloggningsuppgifter till mitt iCloud-konto och låta Apples servrar i samspel med min nya, skinande iPad göra sitt. Den primära återställningen tog knappt 10 minuter, och att återfå alla mina appar inkl. tillhörande app-data tog runt en timme (ca 10 GB). Under den tiden kunde jag givetvis använda iPaden precis som vanligt.

En liten tråkig detalj som är ytterst irriterande i återställningsmomentet är att du måste mata in lösenordet till alla dina olika konton som är konfiguerade. Pop-up-rutor med uppmaningen om att mata in lösenorden till Facetime, iMessage, App Store, Hitta Vänner och alla mina fem e-postkonton radade liksom upp sig för mig och skrek efter min uppmärksamhet. Trist att dessa lösenord inte bara matas in automatiskt när man gör en iCloud-återställning.

Synpunkter efter ett par timmars användande

Retina-skärmen

Det första, och absolut viktigaste med årets iPad-modell är utan tvekan skärmen. Retina-skärmen, med sina 2048 x 1536 tätt packade pixlar, är den bästa skärm jag någonsin vilat mina ögon på, alla kategorier. Kontrasten, färgåtergivningen och den makalösa skärpan som så många pixlar lyckas åstadkomma är precis så där adjektiv-framkallande som Apple i deras senaste keynote påstod. Jag finner inte riktigt ord för hur bra skärmen är, och jag kan förstå att Apple marknadsför den med teleskopordet Resolutionary, eller som de översatt till svenska, “Sevolutionär“. Skillnaden mellan att titta i ett kvalitativt, tryckt magasin och på nya iPads Retina-skärm är näst intill obefintlig.

Att spela spel som Real Racing 2 HD som uppdaterats med Retina-grafik är rent ut sagt ljuvligt. Det trista är att det nästan blir lite tråkigt att spela spel och använda appar som ännu inte uppdaterats med retina-grafik.

Nya A5X-chipet och det utökade arbetsminnet

Nya iPads A5X-chip utmärker sig inte alls mycket i navigering i iOS eller vid uppstart av vanliga applikationer och liknande. Vissa moment i systemet känns visserligen marginellt rappare, som att t.ex. göra en spotlight-sökning, men det är inget jag spontant lägger märke till. Apples tanke med detta nya chip var förmodligen att bibehålla en lika rapp upplevelse som iPad 2 ger, fast i kombination med fyra gånger så många bildpunkter.

Att nya iPad har fått dubbelt så mycket RAM, däremot, är ytterst påtagligt. Appar som du multitaskar emellan kräver en hel del nu innan de stängs ned, och antalet “levande” flikar du kan ha i Safari är nu många fler än på iPad 2. Det utökade arbetsminnet är nog det jag som användare värdesätter högst efter den nya skärmen.

Vikt och tjocklek

Ja, nya iPad är och framförallt känns tyngre än iPad 2. Skillnaden är på pappret kanske inte så mycket, men i praktiken märkte jag spontant av det redan när jag lyfte den ur förpackningen. Om du är väldigt van med att ligga i sängen och läsa på din iPad 2 kommer denna viktökning tveklöst vara påtaglig. Den marginella ökningen i tjocklek däremot är knappt märkbar, nya iPad känns fortfarande tunn.

Kameror

iSight-kameran, den som är på baksidan, är en blandning mellan kameran i iPhone 4 och iPhone 4S. Sensorn på 5 MP är densamma som i iPhone 4, medan det fem-delade objektivet är samma som används i iPhone 4S. De få bilder jag testat ta med nya iPad visar att kvaliteten på bilderna blir oerhört mycket bättre än bilder som tas med iPad 2. Inomhus i dåliga ljusförhållanden är det dock fortfarande en hel del brus vilket många gånger gör bilderna odugliga.

Nya iPad kan även filma i upplösningen 1080p, vilket jag här och nu, mitt i natten, inte har testat tillräckligt för att uttala mig om. De korta klipp jag spelade in inomhus i relativt dåliga ljusförhållanden blev som väntat lite brusiga, men absolut inte kvalitetsmässigt oanvändbara.

FaceTime-kameran, som av någon mycket märklig anledning inte blev en FaceTime HD-kamera är exakt samma som den usla 0,3 MP-kamera som sitter i iPad 2. Som jag tidigare nämnt skulle jag om jag fick möjlighet byta plats på de två kamerorna i nya iPad. Att fotografera och filma med en iPad känns oerhört märkligt och inget jag har eller kommer syssla med. FaceTime-samtal däremot, det ringer jag gärna, och då vill jag att varenda snorkråka och raksår ska visas i high-def.

De påstådda problemen

Överhettning: Kort efter att nya iPad hade världspremiär började det skrivas om att den lätt blir överhettad och nästan för varm för att hålla i händerna. En kort tid senare publicerades en rapport om att nya iPad blir ett fåtal grader varmare än iPad 2 och som varmast uppmättes den till 45 C. Med andra ord skulle det inte vara något att dramatisera över, och efter ett par timmars intensiv användning kan jag intyga att det inte är något att oroa sig över. Den blir absolut varmare än iPad 2, men definitivt inte så jag stör mig eller inte kan hålla i den.

WiFi-signal: Ett annat problem som kunder verkar uppleva är försämrad WiFi-signal. Tyvärr kan jag inte med mitt exemplar av nya iPad dementera detta problem. Nya iPad har sämre WiFi-signal, och det märks inte bara på plupparna i statusfältet, det märks också vid användning. Det mest framträdande är att räckvidden är försämrad jämfört med iPad 1 och 2; i mitt arbetsrum där jag vanligtvis har full signal med min iPad 2 har jag stundvis visar statussymbolen för WiFi i nya iPad bara ett eller två streck. Går jag till köket blir signalen så pass dålig att den stundvis försvinner.

Dessa problem verkar endast finnas när iPad är uppkopplad över 5GHz-bandet. När jag provade att koppla upp den mot min router över 2,4GHz-bandet upplevde jag inga som helst problem, vare sig med signalstyrka eller räckvidd. Ett snabbtest med WiFi-diagnostikprogrammet i OS X bekräftar det som WiFi-symobolen i statusfältet visar, fast räknat i decibel.

Om detta är ett hårdvarufel eller om det kan rättas till med en framtida mjukvaru-uppdatering kan nog bara Apple själva svara på. Givetvis hoppas vi på det sistnämnda.

Kontentan av det hela

Nya iPads styrka ligger till 90% i den nya Retina-skärmen. Apple regisserar en ny upplaga av föreställningen vi fick ta del av för några år sedan när iPhone 4 lanserades. Att byta upp sig från iPad 2 till nya iPad är på många sätt likt steget från iPhone 3GS till iPhone 4; det är på inget sätt ett nödvändigt steg att ta, men när det väl har tagits är det omöjligt att gå tillbaka.

Att Apple uppgraderat skärmen i årets modell av iPad till en monsterskärm är tillsynes bara positivt, men det finns ett par saker som det innebär som inte är lika roliga, och det har helt och hållet att göra med retina-apparnas ökning i storlek. För det första finns det risk för att din din iPads minnesutrymme inom en snar framtid kommer kännas betydligt mindre än idag, speciellt om du är en sådan som hellre låter appar ligga kvar i Övrigt 5-mappen som ligger och dammar bland 8 andra Övrigt-mappar så långt höger man absolut kan komma på din hemskärm.

Paul Haddad (@tapbot_paul), en av utvecklarna av populära Tweetbot, gav nyligen följande, intressanta information via twitter:

Tweetbot för iPad, som idag endast är 8,8 MB, kommer alltså nästan tredubblas i storlek när all grafik anpassats för retina-skärmen. Andra appar som också redan nu har påvisat enorma storleksändringarna är Apples egna universala appar i iLife- och iWork-sviterna:

iMovie: 70 MB –> 404 MB

Garageband: 493 MB –> 802 MB

Keynote: 115 MB –> 327 MB

Numbers: 109 MB –> 283 MB

Pages: 95 MB –> 269 MB

Tänk dig då ett spel, som t.ex. kommande Infinity Blade Dungeons som demades på Apples senaste event; förmodligen kommer storleken på det spelet vara betydligt större än spelseriens första uppföljaren som redan idag, i icke-retina-upplösning, väger närmare 1GB.

Än en gång, om du är en av dem som bunkrar appar i din iPad kommer du förmodligen tappa en hel del utrymme till annat när majoriteten av dina appar uppdaterats med retina-grafik. Det i samband med att nya iPad spelar in video i 1080p gör att de där 16GB:n som hittills för de flesta känts mer än tillräckliga ganska snart kan visa sig vara i det minsta laget.

För dig som har 16GB-modellen, 3G eller inte 3G, och redan idag ligger och skvalpar nära nollpunkten är det därför förmodligen en bra idé att ordentlig tänka efter om du tänker köpa ett exemplar av årets iPad-modell. Har du råd och känner att du absolut inte vill bli tvungen att hushålla med din iPads minnesutrymme är det nog klokt att lägga på en surt förvärvad tusenlapp och klättra upp ett steg och dubbla minnesmängden.

Tyvärr kommer detta även drabba dig som inte tänker byta upp dig till nya iPad, eftersom appar som uppdaterats med retina-grafik kommer öka i storlek för alla då de innehåller filer och grafik för alla iPad-modeller, oavsett vilken modell du laddar ned dem från. Det känns lite som att Apple borde ha plockat bort 16GB-modellen, och antingen enbart erbjudit 32- och 64GB-modellerna, eller redan nu tagit det oundvikliga steget till 128GB-modeller.

Du som tänker köpa årets iPad-modell, hur resonerar du? Känns det fortfarande lika självklart att köpa instegsmodellen, eller tänker du offra lite mer pengar för att få mer lagringsutrymme?

De senaste ryktena från en mängd olika håll pekar på att nästa generations iPad som vi imorgon kväll för första gången kommer få se blir iPad HD. Med högupplöst Retina-skärm och med stor sannolikhet en förbättrad HD-kamera klingar namnet visserligen riktigt bra, men det finns ett potentiellt problem med namnet.

Majoriteten av de appar som portats från iPhone till iPad, utan att samtidigt göras till en universal app, har av någon märklig anledning fått suffixet “HD” . Dels för att peka på den högre upplösningen som spelen levereras i, och dels för att enkelt och smidigt särskilja iPhone-appen från iPad-appen. Spel som Angry Birds och Cut the Rope har iPad-motsvarigheter som heter Angry Birds HD och Cut the Rope HD.

Om Apple väljer att döpa kommande iPad till iPad HD kommer de flesta av dessa appar bli riktigt missledande. Apples motto för iOS är i grund och botten användarvänlighet, det ska vara busenkelt att som nybörjare ta upp en iPad, iPhone eller iPod Touch och direkt förstå de olika byggstenarna och utan problem ladda ned appar från App Store. En helt ny iOS-användare med en iPad HD skulle givetvis tolka appar från App Store som har akronymen “HD” i namnet som appar som är optimerade för deras nyinköpta, högupplösta enhet.

Det finns tre olika scenarion, som jag ser det:

1) Apple döper den precis som ryktena säger till iPad HD och struntar helt enkelt i, eller kanske till och med inte lägger någon som helst vikt vid, problematiken som skulle kunna uppstå med appar som också heter något med “HD”. De kanske tänker att förvirringen lägger sig allt eftersom att apparna uppdateras med Retina-grafik. Men, som sagt, Apple är ett företag som sätter användarvänlighet i första rummet, vilket i mina ögon gör detta scenario otänkbart.

2) Apple döper den precis som ryktena säger till iPad HD, men skickar direkt efter presentationen på onsdag kväll ut mail till alla iOS-utvecklare som har iPad-appar med “HD” i namnet och ber dem snällt, men bestämt, att byta namn på dem. De får en månad på sig.

3) Apple har tänkt på detta eventuella problem och har kommit fram till att trots allt inte döpa den till iPad HD. De döper den till iPad 3, iPad 2S eller vad som helst som inte förvirrar på det sätt iPad HD skulle kunna göra.

Även om alla de stora iPad-apparna utan tvekan kommer uppdateras med stöd för den nya modellens Retina-upplösning, oavsett om de har HD i namnet eller inte, kommer det ta tid. För att sätta det i perspektiv tog det ändå ett par månader innan alla de stora iPhone-apparna uppdaterades med Retina-stöd efter att iPhone 4 lanserades, och fortfarande hittar man appar som ligger kvar grafiska element från de tidigare, lågupplösta iPhone-modellerna.

Min förhoppning, och gissning, är det sistnämnda potentiella utfallet; iPad 3 är namnet på Apples nya, skinande pek-och-kladd-platta.

Vad tror du? Är detta ett potentiellt problem eller en ren och skär överdramatisering?